Dessa Tankar Om Framtiden....

Ligger här och funderar ännu en gång, på samma sak som så många gånger innan. vad kommer det bli av med mig.
Kommer jag fastna på något tråkigt jobb där man gör samma sak dag ut och dag in, eller kommer jag ha ett skitkul jobb med en massa spänning och olika varje timme. volvo villa vovve kanske? Är också en relevant fråga i detta sammanhang. Nej gott folk, jag har en otroligt stark känsla av att jag på något sätt någonstans kommer gå emot strömmen, föras bort med vinden och leva ut mina drömmar. Hamna på intressanta platser och uppleva annorlunda ting. Men jag vet att någonstans på den resan kommer jag att ta något snedsteg, trilla ner för en klippa, drunkna eller bara äta fel sak vid fel tillfälle
.
Jag är ganska säker på att jag inte kommer leva ett jättenormalt liv enligt vad vissa skulle kalla det. Jag lever redan nu i filosofin att man ska skapa sig de historier man vill berätta för sina barnbarn, se dem drömma sig bort och skapa egna fantasier. slänga det man inte kommer sakna och leva enkelt, så lever jag och kommer fortsätta.

vi får väl se vart mina fötter leder mig. en intressant resa kommer att ta sin början snart. men ni som faktiskt bryr er, jag kommer inte dö för att jag seglar jorden runt. Bli bara inte förvånade om det skulle hända:P och det kommer nog bli en hel del äventyr^^

//Bitterbert vid dagens tangenter...

Att vara eller icke vara?

Hur ska herr Simon ha det nu egentligen, undrar han själv.
Sanningen är att jag har kommit på att jag inte ska ge mig in i något förhållande på mycket lång tid, hur det kommer gå är ju dock en fråga som bara gudarna vet. något som hjälper mig är faktiskt tanken på att resa jorden runt, inget kommer någonsin få stoppa mig. Misslyckas jag med att runda den stora blå så kommer det kännas som det fattas något i mitt liv.
jag vet inte vad jag ska göra för att inte råka ut för något liknande igen, för självklart var det egentligen ingenting som var fel. Bara jag och min rädsla för att bli bunden och tvingad till att leva på ett visst sätt. Jag klarar inte av den livsstilen, och tills det dyker upp något som delar mina tankar och tål mitt sätt att se livet, så tänker jag göra så gott jag kan för att inte såra varken mig själv eller någon annan. Man mår så dåligt av att göra fel mot någon annan, gör man något illa som bara påverkar än själv så är det ju bara skylla på sig själv och gå vidare^^

VET NI VA! jag kanske har råkat få ett av mina drömjobb! Simon uldén har här med en yttepytte liten chans att jobba på ett av flottans segelfartyg, skonerterna Gladan och Falken. men jobb har jag i alla fall:) visbykorvett eller skolbåt är ju dock frågan:P
HMS Gladan Visbykorvett


/Uldén vid pennan

Tjolahopp, och utkiken

Tjosing, jag måste säga att livet på sjön och bevakningsbåt har nog aldrig varit så nice som det var igår. Där satt jag på utkiken när solen hade någon dryg timma innan den nuddade den vidsträckta horisonten. Så otroligt härligt varm solen är, vattnet nästan platt, båten glider smidigt och stadigt fram i 20 knop över öppet hav. båtarna kommer i precis lagom takt för att rapportera och njuta av tillvaron. livet kan vara vackert ibland, när avsaknandet av sjösjuka och ständigt fallande utrustning i sjögången är total. Man bara glider fram med en lätt bris i ansiktet och mår bra^^,

Det lutar starkt åt att det blir anställning på visbykorvett till hösten, vilket kommer bli en fin tillgång till jordenruntkassan. kommer ju bli en ganska stark kontrast till att åka en liten fjuttig bevakningsbåt. alltså de är ju gjorda av plast och är en aaaning större:P får se hur det blir^^

Jag måste säga att livet är verkligen härligt att leva just nu, frihet att göra vad jag vill och bara njuta. "kysser livets glada dagar och bäddar ner mig i min säng"

//Gnisten vid bokstäverna

Ps: HMS Modigs besättning fick bäst betyg av alla på beredskapskontrollen, our crew rules!

Synen fick jag åter!

vilken dag, egentligen började den som dagarna har sätt ut denna vecka för övrigt, men slutade lite annorlunda. Min mor har tjatat på mig att jag ska gå och träna taekwondo igen sedan jag kom hem, som jag visserligen längtat efter sedan jag ryckte in. Att jag legat still en vecka och knappt rört mig eller druckit något slutade i en smärre tragedi. dock Det kändes som jag skulle falla ihop och svimma efter bara uppvärmingen, vilket inte var min ursprungliga plan. min första tanke va i stil med.

- kunde jag verkligen fått såhär dålig kondis av att sitta still så mycket i lumpen, fyyy....

Tränaren menade på vätskebrist och tvingade i mig vatten, tillslut klarade jag av att leverera några välplacerade sparkar, (för att försköna verkligheten lite, välplacerade knappast:P)
Passet gick alltså någorlunda sådär jätte illa blä, i min mening, men......
Alltså känslan jag hade efteråt var oslagbar, jag kan tänka igen! se saker, fokusera, det är underbart. det känns som att jag varit blind i en vecka och fått synen tillbaka.. underbart!

Och för att lägga till lite extra socker på pannkakan som ska likna min dag, så fick jag träffa en kär vän som man inte får se så ofta längre och tillåme krama henne fick jag^^, underbart slut på dagen må jag säga

Tack och hej, tårgasspray!
//Haaajaa! Uldén vi tangenterna

Trött....

Nu ligger jag här och funderar på hur det egentligen kommer att gå med allt. Källan till all oro och tankar är faktiskt den kommande Jordenruntseglatsen, den må vara en bit bort men den ställer lixom till en del problem. Jag måste få jobb till att börja med, vilket i och för sig inte borde bli något problem med lite vilja och en dröm i bakhuvet, men tänk om det inte går och det resulterar i att drömmen om resan bara tynar bort. För det andra så har jag givit ifrån mig en lite halvofficiell ed om att jag inte ska ge mig in i något serriöst förns jag genomfört min nu tyngsta dröm. Men....om jag typ faller och landar på rosa moln, vad ska då stoppa mig från att lämna detta bekväma moln, eller väger drömmar tyngre än kärlek?
Nu kanske det låter som jag är på kanten att ge upp, men ack nej!^^, jag måste ju sprudla ut min oro någonstans:P

Planen är dock liiiiiite ohållbar, men så va det att renovera blunder också (mina kära katamaran såklart)..

1 sommarjobba
2 köpa en båt och segla hem den (som ska användas jorden runt:P)
3 förhoppningsvis skaffa jobb som sjöman i flottan
4 bo på båten som vi införskaffat så man slipper dyr hyra
5 renovera klart och ge oss iväg (efter ofantlig förberedelse och planering såklart:P)

så ser mitt kommande liv ut, hope you'll like it^^,

//Den filosoferande piraten, Aaaarrgg

Nä nu börjas de igen!

Inte lika illa som det låter, jag ville bara meddela att jag tänker börja skriva igen om mitt absolut otroligt trissta liv;P
Jag måse erkänna att den störsa anledningen att jag skriver egentligen är för att jag måste få ner mina tankar på något vettigt sätt^^

och till att börja med måste jag slänga ur mig hur OTROLIGT mycket! jag vill segla just nu!!!!
tänk er solens strålar som smeker mot ens kind, vattnet skvätter lite lätt över relingen och vinden fyller seglen som för än försiktigt framåt. fy så härligt det är när man är där^^
man måste väl slänga ett svordommens ord åt isen som ligger kvar och skymmer vattnet so vill känna solens värme, *"%&@"JÄVLA IS"#¤%@'* så :P nu har jag uttryckt mig klart och tydligt vad jag anser om isen....

Jag har något att bekänna......simon kan också såra hjärtan, det blir aldrig lättare att säga till någon hur man faktiskt känner när man inte delar deras kännsla. se besvikelsen fylla det oskylldiga ansiktet, tårarna krypa fram i ögonvrån och deperationen av att man vill men inte får fyller personens hela sinnesnärvaro. finns det lätta situationer som denna så slå mig en pling....

så det va tillräckligt för denna gång:P jag har en sak som jag grubblar på och detär mitt sinnesjuka befäl, men det måste jag hitta riktigt elaka och hatika ord för att skriva om så det blir när jag är sur och tvär:P

ha det fint, nu ska jag käka godis, slappa och kolla serier^^

//killen mé de rödvita skorna